Kville socken har en lång historia som präglas av kustnära jordbruk, fiske, sjöfart, småbruk och torp. Socknen ingick i Kville härad, som i sin tur var en del av det gamla norska Bohuslän fram till 1658. Det gör att källmaterialet ibland skiljer sig från övriga Sverige.

Kville socken är en av de mest utmanande men också mest spännande socknarna att släktforska i. Kville härads kyrkoarkiv förstördes i brand 1904, vilket innebär att alla äldre kyrkoböcker före 1895 gick förlorade. Det saknas därför:

  • födelse- och dopböcker
  • vigselböcker
  • dödböcker
  • husförhörslängder

Trots detta finns många andra källor som gör släktforskning möjlig. Här hänvisar vi till de viktigaste ersättningskällorna: bouppteckningar, mantalslängder, domböcker, sjömanshusens rullor, lantmäterikartor och olika rekonstruktioner som gjorts av forskare genom åren. (Kville härad består av Bottna, Kville och Svenneby)

Tanums Släktforskare hjälper gärna till att vägleda dig i hur du använder dessa källor.

 

Vad släktforskare kan använda när kyrkoböckerna saknas:

  1. Bouppteckningar för Kville härad
  • Kville härad har ovanligt välbevarade bouppteckningar, ofta mycket detaljerade.
  • De täcker stora delar av 1700- och 1800-talet.
  • Bouppteckningar kan ge:
    • familjerelationer
    • gårdsnamn
    • lösöre och ekonomiska förhållanden
    • ibland födelseår eller ursprung

Det här är ofta den viktigaste ersättningen för förlorade kyrkoböcker och en bra väg in i släkterna före 1904.

  1. Mantalslängder och jordeböcker
  • Mantalslängder finns bevarade långt tillbaka och kan följas år för år.
  • De visar hushåll, gårdar, skatteförhållanden och ibland yrken.

För Kville är de extra värdefulla eftersom de är en av få kontinuerliga källor över tid.

  1. Domböcker för Kville härad
  • Domböckerna är en guldgruva i Bohuslän.
  • Här kan man hitta:
    • arvstvister
    • förmyndarskapsärenden
    • äktenskapsmål
    • brottmål
    • tvister om jord och gränser

Domböckerna kan ofta bekräfta släktskap som annars inte går att hitta.

  1. Sjömanshusens rullor (Strömstad m.fl.)
  • Många från Kville var sjömän.
  • Rullorna innehåller:
    • födelseuppgifter
    • signalement
    • tjänstgöring
    • ibland uppgifter om familj
  1. Lantmäterikartor och skifteshandlingar
  • Kville har många bevarade kartor från 1700–1800-talet.
  • De visar gårdar, ägor, torp och backstugor och ibland namn på brukare.
  • Perfekt för att följa en gård eller släkt geografiskt.
  1. Sekundärkällor och rekonstruktioner

Det finns flera forskare och föreningar som har gjort rekonstruktioner av Kville-befolkningen utifrån de bevarade källorna.

  • Lokala släktutredningar
  • Gårds- och torpinventeringar
  • Publicerade artiklar eller häften
  • Föreningens egna forskningsprojekt
  1. Folkräkningar och SCB-utdrag
  • SCB-utdragen från 1860–1949 ersätter delvis kyrkoböckerna.
  • Folkräkningarna 1880–1930 är också användbara.